Att elda med ved anses ibland som en heltidshobby, men med en väl fungerande anläggning, bra utrustning för att kapa och klyva veden och för eventuell hantering, samt väl torkad ved så minimeras arbetsbördan och tidsåtgången. Den besparing av värmekostnaden som man på detta sättet får, ger en mycket hög timlön på det egna arbetet. Detta även om man inte har egen ved utan köper stockar, som man kapar och klyver själv.
En vedpanna skall alltid eldas mot en ackumulatortank för att utnyttja den maximala verkningsgraden hos pannan och därmed minimera det egna arbetet, vedförbrukningen och spara miljön. En pannas verkningsgrad varierar med effektuttaget och maximal verkningsgrad fås vid pannans märk effekt (nominell effekt). För att få ut maximalt av sin anläggning så krävs dessutom ett laddningspaket och en shuntautomatik.
I vårt sortiment har vi två typer av vedpannor:
Nedanstående tabell visa på ett ungefär vilken panna som man bör välja utgående från hur stort hus som skall värmas upp. Siffrorna baserar sig på ett normalisolerat hus. Har ni frågor och funderingar kring valet av panna så tveka inte att kontakta oss på telefon eller e-mail.
Uppvärmd yta i m2
< 200 m2 | 200 – 400 m2 | 400 – 600 m2 | |
v202 kub | 35kw | 55kw | 70kw |
Vid dimensioneringen av ackumulatortanken så finns det två grundläggande saker att tänka på:
Ackumulatortanken skall vara dimensionerad så att det bara krävs ett eldningstillfälle per dygn förutom vid de kallaste 3-5 veckorna per år.
Detta uppnås om man väljer minst 10 – 12 liter vatten per uppvärmd m2, 10 liter för ett normalisolerat hus och 12 liter vid ett dåligt isolerat hus.
Dessutom bör man aldrig välja mindre än 1500 liter.
Exempel:
ett välisolerat hus med 180 m² uppvärmd yta bör enligt ovan ha minst 1800 liter ackumulatorvolym.
Man bör välja ackumulatorvolym så att man kan ta emot energin från minst ett fullt vedinlägg i pannan. Detta gör att pannan alltid brinner optimalt och därmed ger lägsta utsläpp till miljön. Det blir därmed inget kvar i vedmagasinet som ligger och pyr vid eldningscykelns slut, vilket både ger upphov till onödiga utsläpp och dessutom skapar mer arbete vid rengöringen av pannan. En vanlig tumregel är att ackumulatorvolymen skall vara 14 – 18 gånger större än vedmagasinet.
Vedvolym | 125 L | 180 L | 230 L |
v202 kub
Rek volym |
35kw
1750 – 2250 |
55kw
2520 – 3240 |
70kw
3220 – 4140 |
Det är inte en nackdel om man har utrymme för en större volym än detta beräkningsexempel. Har man monterat laddomat mellan tank och pannan så skicktar tanken sig och avslutar laddningen på den nivån som eldningen genererar.
Hur stor ackumulatortank behöver man?
Storleken av ackumulatortanken bestäms av bl.a. husets värmebehov och husets värmesystem. Radiatorer är den vanligaste värmetransportören och det finns såväl låg- som högtemperatursystem. I exemplet nedan utgår vi från den tidigare energiberäkningen och visar vad som skiljer låg- och högtemperatursystemen från varandra.
För att erhålla samma inomhustemperatur i ett hus med högtemp.radiatorer krävs att tanktempen ligger över 60 grader. Dvs man har bara mellan 90 – 60°C att utnyttja av tanken. Vill man uppnå samma komfort som ett hus med lågtemp.radiatorer så måste ackumulatortanken vara större.