Skorstenen är nog den enskilt viktigaste delen när man skall installera en ny panna. Det är skorstenen som skall ”dra” pannan, dvs skorstenen skall transportera bort rökgaserna samt se till att ny luft tillförs förbränningen. Skorstenen bestämmer alltså hur bra/dåligt det kommer att brinna samt vilken effekt du kommer att få ut av pannan. Det är med rökgaser som med en varmluftsballong, desto varmare gas desto lättare för rökgaserna att stiga. Höga rökgaser gör att det drar bra även i trånga skorstenar. Det är därför gamla pannor kan brinna i en för vedeldning olämplig skorsten. Man vill inte ha höga rökgaser för man skall ju värma pannan/huset och inte kråkorna dvs släppa ut den goa värmen.
En modern panna med effektiv förbränning kräver ett undertryck på 25 Pa( 2,5 mm vp) för att ge 30 kW. Det motsvarar 1 hel x ½ sten murad skorsten ( 12,5 x 25 cm) alt. rör Ø 160 med längden 6-8 meter. En murad skorsten går under beteckningen ”tung skorsten” det innebär att det tar längre tid att värma upp skorstenen så att den drar bra. Stålskorstenar kallas ”lätta” pga att det fort blir varma och drar bra. Innan Ni byter panna, rådgör med er skorstenfejarmästare om ni känner er osäker, det kan även vara en god idé att låta provtrycka skorstenen innan ni byter panna. Gamla pannor med rökgastemperaturer på 300-500°C brinner i stort sett med vilken skorsten som helst medan moderna och effektiva pannor med rökgaser på endast 150-200°C ställer betydligt större krav på skorstenen. Har man inte dessa förutsättningar kan man montera Extunas rökgasfläkt och t om erhålla ett bättre resultat än med en självdragsskorsten!
Pannan måste få luft för att kunna brinna. Friskluftsintaget till pannan bör minst vara av samma storlek som skorstensarean och sitta lågt. Sitter friskluftsintaget högt bör en ventilationstrumma monteras som leder ned friskluften till golvet. Annars vill värmen i pannrummet ut samtidigt som pannan förtvivlat försöker dra in friskluft.
Vatten brinner dåligt därför skall endast torr ved eldas!!
Har man fuktig ved får man problem med att få igång brasan, sedan åtgår en stor del av vedens energiinnehåll att torka veden, först därefter börjar veden avge värme till pannan/huset. Att elda fuktig ved innebär att man får en onödigt stor vedåtgång. Torr ved innehåller ca 20% fukt. Veden skall fällas, sågas och klyvas ett år innan den skall eldas, samt staplas under tak så att sol och vind kommer åt att torka veden.
OBS!! Veden får aldrig övertäckas med en presenning, då tar den upp fukt istället för att torka!! Det skall alltid vara en luftspalt mellan taket och vedhögen!! Stapla veden med den kluvna sidan upp mot taket så torkar veden fortare. Har man möjlighet att ta in veden 2-4 veckor innan den skall eldas har man de absolut bästa förutsättningarna. Avfall/skräp innehåller minimalt med gas och producerar mer rök och beck än förbränningsgas och skall inte eldas.
Extuna har egen tillverkning av keramik för att erhålla full kontroll på alla viktiga moment som krävs (materialkvalitet, gjutning, armering, härdning, torkning samt ugnsbränning) för att erhålla keramik med hög hållfastighet och lång livslängd. Vi har idag en av de längsta livslängderna på keramik till vedpannor för villor. Keramiken i V 202 K UB är dessutom mycket lätt att byta.
Alla värmeanläggningar måste innehålla ett expansionskärl för att ta upp vattnets volymökning, som sker när temperaturen ökar. Det finns två typer av expansionskärl, öppna och slutna, se under rubriken expansionskärl.
Enligt varm- och hetvatten anvisningarna skall installatören utföra installationen på ett sådant sätt så att pannans/anläggningens temperatur ej överstiger 100 °C. Om det löses med temperaturbegränsare och kylspiral, eller på annat sätt är upp till installatören att bedöma.
Tappvatteninstallationen skall förses med säkerhets-, back- och avstängningsventil. Installationen skall också förses med en blandningsventil så att tappvattentemperaturen ej överstiger 65 °C.